Inget skitsnack idag
Hej !
Idag är en dag för reflektion över hur svårt det är för mig med med vissa saker.
Man får fan tid att brainfucka när man ligger så som jag gör, själv typ 14 h per dygn. Ja jag har en sambo men hennes liv stannar ju inte bara för att jag är sjuk, dessutom är det ju barn och hem som behöver ses till.
Jag har jävligt svårt att inte klara mig själv, känslan av att vara beroende av nån annan, tycker det är skitjobbigt.
Vår ytterdörrshandtag gick sönder i veckan, det behövdes reservdelar och man var tvungen att plocka isär det. Något jag inte riktigt reder ut just nu. Så jag ringer min far som väldigt gärna kommer och hjälper mig tar nån timme totalt inkl inköp av handtag.
Jag tycker det är skitjobbigt, en sån enkel skitsak ta upp farsans tid med sån skit det ska jag klara själv. Detta är ju bara ett exempel finns massa sånna små saker, plocka ur diskmaskinen, gå ut med hunden, tvätta, dammsuga det är andra som gör det åt mig, detta är saker som jag sköter vanligen inte tvärtom, visst är det lite fjantigt men det är jävligt jobbigt för mig att jag inte gör det jag ska.
Att sakerna sen inte heller görs på rätt sätt är nästan ännu värre, undara om det är hispan nästa för mig.
Är så jävla frustrerad över att bara ligga här. Och när det blir så där jobbigt och jag inte riktigt kan göra något åt det, är ju van vid att lösa saker man jobbar på tills det är klart, fixat, bra igen. Då blir jag lite dum för då står jag ut, vill inte vara till besvär.
Det är ju både dumt och orättvist mot dom som faktiskt vill hjälpa till. Människor som jag förvägrar möjligheten att hjälpa för att jag fan kan själv, kan jag oftast också men det har nästan alltid för högt pris.
Nej nu får jag fan rycka upp mig, undrar om jag inte håller på att få en blodpropp i vaden eller jag har nog haft en hela tiden men att den inte blir så mycket bättre utan tvärtom. Men igen klart det gör ont om man sågar av lårbenet fast kanske inte i vaden, antagligen är det mest gnäll igen.
Sköt om er.
Idag är en dag för reflektion över hur svårt det är för mig med med vissa saker.
Man får fan tid att brainfucka när man ligger så som jag gör, själv typ 14 h per dygn. Ja jag har en sambo men hennes liv stannar ju inte bara för att jag är sjuk, dessutom är det ju barn och hem som behöver ses till.
Jag har jävligt svårt att inte klara mig själv, känslan av att vara beroende av nån annan, tycker det är skitjobbigt.
Vår ytterdörrshandtag gick sönder i veckan, det behövdes reservdelar och man var tvungen att plocka isär det. Något jag inte riktigt reder ut just nu. Så jag ringer min far som väldigt gärna kommer och hjälper mig tar nån timme totalt inkl inköp av handtag.
Jag tycker det är skitjobbigt, en sån enkel skitsak ta upp farsans tid med sån skit det ska jag klara själv. Detta är ju bara ett exempel finns massa sånna små saker, plocka ur diskmaskinen, gå ut med hunden, tvätta, dammsuga det är andra som gör det åt mig, detta är saker som jag sköter vanligen inte tvärtom, visst är det lite fjantigt men det är jävligt jobbigt för mig att jag inte gör det jag ska.
Att sakerna sen inte heller görs på rätt sätt är nästan ännu värre, undara om det är hispan nästa för mig.
Är så jävla frustrerad över att bara ligga här. Och när det blir så där jobbigt och jag inte riktigt kan göra något åt det, är ju van vid att lösa saker man jobbar på tills det är klart, fixat, bra igen. Då blir jag lite dum för då står jag ut, vill inte vara till besvär.
Det är ju både dumt och orättvist mot dom som faktiskt vill hjälpa till. Människor som jag förvägrar möjligheten att hjälpa för att jag fan kan själv, kan jag oftast också men det har nästan alltid för högt pris.
Nej nu får jag fan rycka upp mig, undrar om jag inte håller på att få en blodpropp i vaden eller jag har nog haft en hela tiden men att den inte blir så mycket bättre utan tvärtom. Men igen klart det gör ont om man sågar av lårbenet fast kanske inte i vaden, antagligen är det mest gnäll igen.
Sköt om er.
Kommentarer
Skicka en kommentar