Snor snor snor
Snor och slem överallt och en inre stress som gör mig galen, önskar att jag kunde vara lika cool som Nils, han älskar detta bara vara och jag hemma som kan klia och mysa med honom hela dagarna.
Ok så vad är det för gnäll på mig nu då, i måndags eller för att vara rättvis mot mig själv så kände jag det redan i lördags, något var fel.
Kroppen trött lite ont i halsen och ja ni vet känslan, vila, nej inte då bara piska upp mig själv och säga sluta gnälla, kör järnet vilket jag gjorde 1 pass i lördags tungt men bra och två pass i Söndags igen tungt men bra och så dom vanliga 1 mils promenaderna med Nisse.
Det är min terapi att gå och tänka, tror jag kommer sluta som en skinntorr gammal gubbe som gubb går ni vet med händerna på ryggen och ett lätt plågat, fundersamt uttryck i ansiktet. Hoppas dock att det blir någonstans där det är varmt och ölen är kall och flickorna vackra och brunbrända hela året runt för jag hatar detta skitväder.
Avsluta söndagen med boxningsträning Karen var där och det ger alltid lite extra energi den pojken =). Måndag morgon rejält ont i halsen och den där obehagliga feberkänslan bakom ögonen, in med 2 alvedon och iväg till jobbet, funka till 14.30 ca sen fick jag packa ihop 38 graders feber och en nedåtgående spiral, sen dess är det bara snor, slem, papperstussar och mycket gnäll , ja ni vet riktiga män och deras förkylningar, hua mig.
Allt detta är väl som det brukar men jag tycker det är så jävla jobbigt att inte kunna träna att missa en hel veckas träning bara för att jag är klen eller sjuk menar jag.
Stress i mitt huvud som jag försöker lugna med att det är inget problem jag har tid och är i bra form jag fixar detta ja hela biten. Och det är sant alltihop MEN sen kommer känslan av att har jag verkligen gjort allt borde jag ha AHHHHRG så jävla jobbigt och irriterande, och jag blir irriterad på allt förkylningen som jag inte kan göra något åt på Maria som inte gjort något annat ä försöker vara snäll på Tim för ja, va fan han andas ju, ja till och med på Nils för att han älskar att vara med min sura jävla uppsyn.
Så pissigt kan någon komma och stänga av mig några dagar tills jag kan träna igen, fast i andra änden så gör det under för min rygg att få vila, idag vakna jag utan att ha ont för första gången på över en månad. Och en annan sak som gör min ledsen är att jag ligger här och snorar istället för att jobba sista veckan med min kollega Anders, pissigt jag som hade tänkt ut en uppsjö av pranks som jag skulle plåga honom med.
Det är underligt detta med inre press och sambandet mellan känsla och förnuft, jag vet att jag är i bra form och att jag ligger nära min topp, jag vet också att har tid att toppa min träning trots att jag är sjuk just nu. Men sen kommer rädsla, misstro, ilska och all dom andra känslorna in i spelet och vips så förlorar jag en del av min förmåga att resonera förnuftigt.
Jag vet detta och förstår mekanismen men lika väl så kan jag inte låta bli att åka med.Sen vet jag också hur jag ska få tillbaka mitt förnuft och sänka min känslomässighet när jag väl inser att jag bara är känsla och inte förnuft
Nej jag får väl återvända till soffan, mina snorpapper och försöka hålla hjärnspökena på plats medans jag kollar på discovery och planerar för nästa veckas träningspass.
Ta hand om er.
Kommentarer
Skicka en kommentar